Hjärtinfarkt

Hjärtsjukdomar hör till våra vanliga folksjukdomar. I Sverige lider drygt 10 % av någon form av hjärtsjukdom.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det drabbar lika många kvinnor som män och risken ökar med åldern. Högt blodtryck är en av de mest betydande riskfaktorerna, tillsammans med rökning, stress, förhöjda blodfetter, diabetes, övervikt och fysisk inaktivitet. Det finns även tydliga ärftliga samband.

Vad beror hjärtinfarkt på?
En hjärtinfarkt orsakas av en propp i de blodkärl som förser hjärtat med blod. Proppen uppstår när fetter i blodet (som t ex kolesterol) lagras på insidan av blodkärlet. Det leder så småningom till inflammation, ärrbildning och förkalkning. När en förkalkning inuti ett blodkärl brister, bildas en propp som kan täppa igen kärlet. Det leder till plötslig syrebrist i hjärtat.

När hjärtmuskeln blir utan syre under lång tid, kan muskelcellerna i hjärtat börja dö. Muskelcellerna ersätts av bindvävsärr. Det gör att hjärtat inte fungerar som det ska, vilket kan vara direkt livsfarligt.

 

 

Symtom

Det klassiska symtomet i samband med hjärtinfarkt är en plötslig, ihållande och kraftig smärta bakom bröstbenet. Somliga beskriver smärtan som bandformad. Den kan ibland stråla upp mot käkarna och ut mot vänster arm.

Ibland är symtomen mindre tydliga. En infarkt kan upplevas som obehag och smärtor i magen, illamående, oro och andningsbesvär. Smärtor i bröstet kan förstås bero på annat än hjärtinfarkt och kärlkramp.
Ibland kan kärlkramp förebåda en hjärtinfarkt. Symtomen kan likna de  man får vid hjärtinfarkt, men är ofta lindrigare och mer kortvariga. Utlösande faktorer kan vara fysisk ansträngning, kyla eller kraftig blåst. Oftast försvinner smärtan när man vilar. Eftersom kärlkramp kan vara en förvarning om en infarkt, bör den som drabbas uppsöka läkare.

Vad kan du själv göra vid misstanke om hjärtinfarkt?
Om du misstänker att du drabbats av hjärtinfarkt måste du snabbt ta dig till närmaste sjukhus. Ju tidigare du får behandling desto större är möjligheten att kunna begränsa skadan. Ring efter ambulans vid minsta misstanke. Du bör inte försöka ta dig till sjukhuset på egen hand.

Vad händer på sjukhuset?
För att kunna värdera symtomen vid en misstänkt hjärtinfarkt, vill läkaren veta hur länge de har varat och hur de känns. Läkaren måste även få reda på om du har några andra sjukdomar som till exempel diabetes. Ditt allmänna hälsotillstånd kan vara av stor vikt för att läkaren ska kunna göra rätt bedömning. På sjukhuset tar man även blodprov och EKG för att kunna ställa rätt diagnos.

Vid tecken på akut hjärtinfarkt är vården inriktad på att så snabbt som möjligt lösa en eventuell propp. Vid akut kranskärlssjukdom försöker man lindra smärta och ångest, minska skador, förebygga komplikationer och förhindra att samma sak händer en gång till.

Det kan bli aktuellt med kranskärlsröntgen samtidigt med ballongvidgning och i vissa fall även propplösande behandling. Ibland kan förträngningarna i kranskärlen vara så allvarliga eller många att man måste överväga kranskärlskirurgi, en sk. bypass-operation.

Under vårdtiden gör vårdteamet en övergripande riskbedömning som omfattar bland annat ålder, blodtryck, blodprover, blodfetter samt resultat av eventuell kranskärlsröntgen.

Oftast gör man även en ekokardiografi, dvs. en ultraljudsundersökning av hjärtat. En ekokardiografi kan bland annat påvisa nedsatt hjärtfunktion och eventuella fel på hjärtklaffarna.

 

 

Behandling

Idag grundar sig behandlingen av kranskärlssjukdom på flera stora vetenskapliga studier som har visat på bättre överlevnad med modern behandling. Socialstyrelsen har under flera år givit ut riktlinjer för hur  vården i Sverige bör se ut. Under vårdtiden får den som drabbats ofta flera läkemedel samtidigt för att inte bli sjuk igen och för att inte hjärtfunktionen ska försämras.

Några exempel på behandlingar:

Låga doser acetylsalicylsyra samt klopidogrel som förebygger blodpropp.

Blodtryckssänkande behandling med bland annat betablockerare rekommenderas till alla som tål den här typen av läkemedel, eftersom det visat sig förbättra prognosen efter hjärtinfarkt.
Det finns studier som tyder på att ACE-hämmare ökar överlevnaden och minskar risken för återinsjuknande, oavsett om hjärtfunktionen är påverkad. De som inte tål den här gruppen av läkemedel kan istället överväga angiotensin-receptor blockerare, ARB.

Blodfettssänkande behandling med sk statiner rekommenderas. Enligt nyare nationella riktlinjer är det en högprioriterad behandling hos patienter som har kolesterol över 4,5 mmol/L eller LDL (”det onda kolesterolet”) över 2,5 mmol/L.

Ofta ges även snabbverkande nitratpreparat, som tabletter eller spray, som kan användas vid behov för att behandla kärlkramp.

 

 

Uppföljning

Det är viktigt att den som drabbas tar de ordinerade läkemedlen och följer sin behandlingsplan. Vanligen planerar man in uppföljningsbesök hos läkare och sjuksköterska efter sjukhusvistelsen. På uppföljningsbesöken kontrolleras eventuella symtom på hjärtsjukdom, samt riskfaktorer som blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Rökning är en av de allvarligaste riskfaktorerna. Därför är det angeläget att rökare med hjärtsjukdom slutar röka. Regelbunden motion är viktigt för att gå ner i vikt, få bättre blodfetts- och blodsockervärden och bättre kondition.

Även om du känner dig fullt frisk är uppföljningsbesöken viktiga för att inte drabbas på nytt.

 

Uppdaterad 26 november 2008

Upp